Den lilla ön Koufonisi ligger mitt emot byn Makrigialos och är också känd som Lefki, (betyder "vit") på grund av de vita sandstränderna och kalkstenen som täcker ön. Den är den största i en samling öar och skär (Koufonisi, Makroulo, Stroggylo, Trachila och Marmara), har en tydlig historia och är naturskön. Namnet Koufonisi betyder ”hålig ö” och kommer från öns grottor som bildats av havsvatten och regn i de mjuka klippformationerna. Ön är cirka 6 km lång, 5,5 km bred och har en yta på 4,26 km². Den är obebodd och mestadels täckt av sand så den påminner om ett afrikanskt landskap. Koufonisi har 36 fantastiska stränder med fin, vit sand och smaragdfärgat vatten. Stränderna Asproulos, Hiliaderfia, Faros och Anemertia ligger bredvid den romerska teatern. Under minoisk tid var Koufonisi en viktig plats för tvättsvampsfiske och att utvinna det berömda och dyrbara lila färgämnet purpur från snäckan Murex.
När du är på ön ser du de vita stenarna mot bakgrund av det Libyska havets oändliga blå, njuter av lugnet i naturen och simmar i det kristallklara vattnet. Koufonisi var bebodd från tidig minoisk tid (3000-2200 f.Kr.) till den tidiga kristna perioden och övergavs under 400-talet e.Kr. Den begränsade mänskliga närvaron på ön därefter (den användes bara för odling och boskap) bidrog till att bevara historiska lämningar och öns särart.
Lokalbefolkningen kallar Koufonisi ”Kretas Delos” (Delos är en ö i Kykladerna som hade stor betydelse under antiken) på grund av de betydande arkeologiska fynden. På 1970-talet började Archaeological Offices of Eastern Crete under ledning av N. Papadakis utgrävningar och ön visade sig vara rik på antika lämningar. En vacker teater, byggd av stenar, upptäcktes vid den nordvästra änden av ön mot Marmaras-öarna. På sydöstra delen av teatern hittades en bosättning och en villa med åtta rum och ett gästrum. Utgrävningarna tog också fram en verkstad där romarnas kända lila kläder tillverkades. Man grävde också fram en byggnad med offentliga bad, daterad tillbaka till 100-400 e. Kr., och ruinerna av ett gammalt tempel.
Idag används ön av fiskare när de behöver skydd från starka vindar och svår sjögång på Libyska havet. Senare års upptäckter och studier av öns rika historia och miljö gör ön värd att respekteras och vårdas.
